Jag förstår verkligen inte vad det är för mirakelhund jag har! Så många gånger i sitt liv har Catz varit uträknad och inte förväntats överleva, och varje gång gäckar hon oss. 

 

När hon var 7 månader så blev hon påkörd av en bil på en hårt trafikerad 70-väg. Hon flög i båge och landade vid vägrenen. När jag kom springade hörde jag folket som samlats omkring henne säga: "Den är död". Jag kom fram och såg hur hon låg livlös med blod rinnande ur munnen ut i den vita snön. När jag skrek av smärta så kviknade hon till och gnällde. Vi lyfte över henne i bilen som tillhörde kvinnan som kört på henne och åkte i illfart till veterinären. Väl framme så kom de utspringade med bår och tog in henne. Hon röntgades och man kunde se att hon fått en rejäl smäll med blödningar och vätska i lungorna. Mirakulöst nog var inga ben brutna och inga andra organ var skadade. De satte drop på henne och skickade oss direkt till Uppsala. Veterinären tog mig åt sidan och förklarade att jag måste sitta bak med henne och hålla koll på droppet och tillade att det var mycket troligt att hon kunde avlida under resan. "Ni hinner inte hem och byta kläder utan åk direkt", sa hon.

 

Efter 30 mil så var vi framme i Uppsala där de också kom ut och hämtade henne med bår. De jobbade hårt med henne. Hon fick syrgas i nosen och slangen måste sys fast på nos och huvud, Hon kopplades till nytt dropp och de kämpade med att sticka håll genom bröstkorgen för att punktera lungan och tömma den på blod och vätska så hon skulle kunna andas lättare. Jag fick tillåtelse att sitta med henne på golvet under natten medan hon låg med huvudet i mitt knä. Jag minns att mina ben somnade men jag vågade inte röra mig eftersom hon då vaknade och blev orolig att jag skulle gå. På morgonen tog personalen i väg henne för ytterligare röntgen och när hon kom tillbaka så provade vi ge henne lite burkmat och hon åt! Lyckan var då stor. Hon fick regelbunda injektioner med smärtstillande och ytterligare röntgen togs under dagen. På eftermiddagen tyckte nog personalen att vi var i vägen och skickade hem oss. De var då fortfarande inte säkra på om Catz skulle överleva. Efter ytterligare tre dagar fick vi äntligen åka till Uppsala och hämta hem henne!

 

2009 var det dags igen då hon svalde nästan ett helt paket med Bregott. Hon blev under natten väldigt dålig och på morgonen fick vi åka in till veterinären akut. De upplyste mig om att hon troligen skulle dö p g a den stora mängden och lade in henne på dropp. Även denna gång visade hon oss fel och återhämtade sig så till den milda grad att veterinären var väldigt förvånad.

 

I april 2014 vet ni som följer bloggen att hon fick elakartad blodcancer i levern med 2-3 månader kvar att leva. Detta är nu snart 16 månader sedan. Tumörerna var borta den 23/7 2014 då hon svalde ett grässtrå galet och fick åka upp och sövas. Det togs leverprover som var normala, ultraljud och röntgen. Reslutatet var att inga tumörer fanns att hitta.

 

Sedan dess har hon kämpat mot Spondylos med nerver i kläm, och gör fortfarande så men har bättre perioder och sämre. För snart två månader sedan var vi i Uppsala för att utreda möjligheterna till en eventuell operation av hennes rygg och gjorde då en totalskanning av henne för spår av cancer och metastaser. Ingenstans hittade man metastaser men levervärdena var dåliga och vid ultraljud av levern kunde man se att halva levern var angripen av tumörer. Mer tumörer än förra gången. Hon blödde även invändigt efter, vad man trodde, en sprucken tumör. Jag åkte hem och förberedde mig på avlivning tre dagar senare.

 

Mot alla odds så återhämtade Catz sig fint och blev allt piggare. I samråd med Catz homeopat satte vi in Arnica C30 mot blödningen och det gav uppenbarligen snabbt effekt. Troligen har Catz fått tillbaka cancern p g a att hon i två månaders tid fått den smärtstillande medicinen Rimaldyl mot ryggsmärtan hon fick i våras. Rimaldyl kan orsaka inre blödningar, samt njur och leverskador som i sällsynta fall kan vara allvarliga och leda till döden. Vi slutade förstås tvärt med Rimaldyl när vi kom hem från Uppsala och körde även i gång med samma procedur som 2014 med alger, MSM, Kollodialt silver och homeopatmedlet Thuija (mot tumörer).

 

 Catz har bara blivit piggare men fredagen den 17 juli blev hon tvärt sjuk och tid för avlivning beställdes till kl 18 på kvällen. Ca 1 timme innan vi skulle åka upp började det vända och hon var betydligt piggare. Jag avbeställde tiden men var inställd på att åka in akut under kvällen om det behövdes. Kl 19 var hon sig lik utom att hon var trött. Jag har läst om olika förgiftningssymtom och kan inte se att det skulle ha berott på något annat. Några klassiska förgiftningssymtom är: Kräkningar, ökad törst, utspänd buk, vinglig bakdel, trötthet, slöhet, dålig blodcirkulation, rinnande ögon etc. Alla dessa symtom hade Catz. Jag har ingen aning om vad hon fått i sig, allt jag vet är att hon återhämtade sig mkt snabbt och redan dagen efter var med på en 20 minuters promenad med glatt humör. I dag mår hon väldigt bra och är glad och lekfull <3

Hon måste i sanning vara en Mirakelhund!