I love you this big....

Är en underbar countrylåt jag lyssnar ofta på och när jag tittar på min skugga som ligger bredvid mig medan jag arbetar så väller känslorna upp från bröstet "I love you this big" sjunger jag för en av de mest fantastiska varelser jag någonsin träffat <3
 
På bryggan i vackra Sidsjön i dag.
I dag tog vi bilen till Sidsjön och gick runt hela sjön. Det är veckor sedan Catz ben orkade gå så långt. Hon verkade nöjd men inte särskilt trött. Hon letade till och med rätt på en pinne som hon ville jag skulle kasta i vattnet, vilket jag gjorde men inte så långt :) Vi fyra tillfällen galopperade hon i kapp mig efter att ha stannat för spännande dofter!
 
Vilken vacker hund <3
Hon är piggare än på länge och verkar vilja att det ska hända mer. Hon söker rätt på gamla ben som legat gömda under möbler och hämtar leksaker och vill ha dragkamp :)
 
Vi har provat homeopatmedlet Pulsatilla utan reaktion, därefter provade vi Lycopodium som KAN ha gjort verkan men i så fall mycket långsamt och mer långtidsverkande. I förrgår provade vi medlet Sepia som hon får tredje och sista dosen av i kväll. Nu får vi bara avvakta och se hur hon svarar.
 
Både Catz och jag längtar som galningar till nästa söndag den 31/8 då Lucas (son och husse i huset), kommer hem från sin semesterresa på Bali! :)
 
En liten selfie från oss på bryggan :)

Hitta rätt medel är inte lätt

I dag är det höst i luften och jag använde strumpor i skorna för första gången på många veckor. Älskar hösten och den klara luften, färgerna och mörkret om kvällarna.
 
Catz verkar tycka det är skönt att slippa den tryckande, fuktiga värmen :)
 
I onsdagskväll hade jag ett långt telefonsamtal med Catz homeopat Charlotta Jaakkola angående att hitta rätt medel för hennes hormonproblem. Hon hade fortfarande det jobbigt med bakbenen och det kommer nästan säkert från livmodern vars problem spökat ett tag. Charlotta berättade att kroppen alltid tar hand om det mest akuta först och då får andra problem stå tillbaka. T ex om man är förkyld och bryter benet så "försvinner" förkylningen. Den kommer dock troligen tillbaka när det akuta är på väg att bli bra igen. Så var det nog med hennes livmoderproblem när vi upptäckte och började behandla cancern.
 
Nu har det gått mer än fyra månader sedan den dagen då vi fick hennes cancerbesked. Cancern är borta men behandlingen fortsätter för att inte den ska komma tillbaka. Vi jobbar vidare med hennes hormonproblem och i fredags damp det ner en hel bunt påsar med vita piller från Charlotta. Vi satte in ett nytt medel vid namn Lycopodium som hon fick på fredag, lördag och söndag. Jag kan inte se just någon förbättring i bakbenen ännu och antingen får vi avvakta effekten några dagar till eller sätta in ett annat medel. Det är inte alltid helt lätt att hitta rätt homeopatmedel då det ska matcha individens personlighet och symtom.
 
I början av förra veckan var hon inte så pigg. Hon sov mest hela tiden och svullnade i halsen. Troligen var det halsmandlarna som svullnat p g a immunförsvarets påslag. Hon kliade sig mycket mot halsen och har under en månads tid dragits med hosta. På torsdagen vände det helt plötsligt. Svullnaden gick ned och Catz blev mycket piggare. Dessutom försvann hostan och hon snarkar knappt längre!
 
I lördags kom Ingela Johansson, Catz kraniosakrala terapeut, som blivit en god vän. Hon gav Catz en behandling och kunde åter konstatera att hennes ryggskada inte är orsak till bakbensproblemen. Detta är så skönt att veta eftersom det är lättare att lösa hormonproblemen med livmodern än en gammal ryggskada från 2007.
 
I det stora hela så mår Catz väldigt bra, men har gått upp lite i vikt p g a utebliven motion som kommer sig av problemen med bakbenen. Jag är dock övertygad om att hon snart är sitt vanliga pigga, galna jag igen och när det händer så har jag planer på att ordna med tillökning så Catz får en fyrbent flockkamrat och kan busa som nedan med sin syster Älva :)
 
 

Sjukling - men vid gott hopp

I går kväll fick Catz ett homeopatmedel som heter Pulsatilla för sina förmodade livmoderproblem. Hon blir tyvärr inte bättre utan långsamt lite sämre för varje vecka. Hon är stel i bakbenen och darrar i dem. Hon har inte gått längre promenader än ca 15 minuter den senaste veckan p g a att hon blir trött i benen. Hon har inga problem att trava men då hon går långsamt eller står stilla så ser man att något är fel. Hon är dessutom sämre i sin rygg igen. När jag provar att smeka henne väldigt lätt över ryggen så reagerar hon genast. Det är kanske en kombination av ryggproblemen, kontra trilskande livmoder, men jag tror att livmodern är den största boven i dramat. Jag vill gärna avvakta med operation om hon inte mår alltför dåligt p g a:
 
1. Det är en stor operation som inte är helt ofarlig och mycket påfrestande.
 
2. Värmeböljan som aldrig tar slut med rötmånad på det - inte de bästa förutsättningar för stora operationssår att läka fint.
 
3. Alla starka medel som smärtstillande och sövning som belastar levern mycket hårt (hennes cancertumörer satt i levern).
 
Självklart chansar jag inte och skulle hon visa att hon börjar må allmänt dåligt så blir det operation direkt.
Nu hoppas jag faktiskt att det är livmodern som är boven, eftersom detta går att åtgärda. Skulle hennes rygg ha blivit så dålig att det är den som skapar dessa symtom så är det en svårare nöt att knäcka.
 
I går gav jag henne alltså då fem små vita piller på Homeopaten, Charlotta Jaakkolas inrådan. Dessa slickade hon glatt i sig från skeden (smakar socker). I morse fick hon fem piller till. I kväll får hon de sista fem pillren och sedan ber jag Er alla att hålla tummarna för att hon blir bra!
 
Homeopatmedel har en enorm kraft. Jag fick själv bukt med mina ständiga urinvägsinfektioner genom homeopati. I 10 års tid hade jag minst 2-3 akuta urinvägsinfektioner per år som krävde antibiotika. Antibiotika slår ju inte bara ut de onda bakterierna, utan även de goda, och vips så har man kommit in i en ond cirkel. Efter att ha gått på behandling hos Homeopat så var jag helt fri från infektionerna i nästan ett år, tills en blixten slog ner och jag däckades av en rejäl urinvägsinfektion med kraftig smärta och feber. Jag var till vårdcentralen och fick med mig ett recept på antibiotika som jag hämtade ut. Väl hemma igen så tog jag telefonen i stället för en tablett och ringde min Homeopat. Hon rådde mig att absolut inte ta antibiotika eftersom denna infektion var en utrensning efter behandlingarna jag fått under året. I stället ökade vi doserna på de medel jag hade hemma och hon bad mig hålla ut till kvällen. På kvällen hade febern gått ned och smärtorna minskat. Urinvägsinfektionen läkte ut och sedan hade jag inte någon fler på 12 år! Kroppen har en fantastisk läkekraft om den bara får hjälp med orsaken till det sjuka och inte bara, som inom skolmedicinen, medicin som behandlar symtomen och inte orsaken.
 
Jag har affirmerat en frisk Catz och framanar bilder där hon springer som en galning med sin boll, tränar lydnad med sin fantastiska arbetslust osv. Viktigast av allt så tror jag och förväntar mig att hon ska bli helt frisk igen!
Jag ser med spänning och förväntan fram emot de närmaste dagarna.
 
Just nu ligger tösen bredvid mig i soffan och snarkar lite lätt :)
 
 
 
 
 

catzintebaraenhund.blogg.se

Catz är inte bara en hund, inte bara en Australien Shepherd.... Hon är min bästa vän, min ständiga följeslagare, den jag känner mig halv utan och ljuset i mitt liv. Nu är hon svårt sjuk och jag tänker göra allt som står i min makt att vinna över döden och få henne frisk igen med hjälp av alternativa metoder.

RSS 2.0
Husdjur
Bästa Webbhotellen blogglista.se Personligt bloggar