Mycket har hänt sedan sist jag uppdaterade Catz blogg. Hon blev så mycket piggare när hon fick Rimadyl utskrivet av veterinären mot smärtorna och inflammationen. Som jag skrev så är Spondylos en diagnos där det finns en del man kan göra för att hunden ska kunna leva ett bra liv. Dock så har Catz nerver i kläm och detta gör att hon har ischiasliknande smärtor som strålar ner i hennes bakben. Nervklämmet gör också hennes bakben svaga, darriga och lite ostadiga till och från, Hon har bättre perioder och sämre perioder.

 

Sedan förra helgen så upplever jag att denna kraftlöshet i bakbenen (främst höger bak) har förvärrats. I måndagsmorse kunde hon inte resa sig från sin bädd. Några timmar senare var hon som vanligt igen och jag har förstått att detta är ganska vanligt men att det också kan bli en permanent förlamning om det går för långt. Jag har varit väldigt ledsen denna vecka eftersom jag vill att Catz ska ha ett värdigt liv. Jag tycker inte det känns bra att hon inte ska kunna gå normala promenader och inte kunna använda sina bakben till fullo. Hon haltar inte och det syns ingenting när hon travar på. Däremot när hon står stilla så ser man att hon är väldigt rak i bakbenen, darrar och avlastar höger bak. Jag började ställa in mig på att låta henne få somna in inom kort... Bara tanken att ta avsked är så fruktansvärt smärtfull men jag vet att hon kommer hem till andra sidan och väntar på mig när det är min tur. Min tro på vårt riktiga hem i den andra dimesionen är 100-procentig. Men det är så jäkla svårt i alla fall!

 

 

I måndags damp det så ned ett kuvert i brevlådan med homeopatmedel, Arnika C30, till Catz. Hon ska ha 5 piller per dag i en vecka. Arnikan läker skador, smärtlindrar och är antibakteriell.
Dessutom har Charlotta beställt homeopatmedel från London mot pålagringar och vi ska även testa ett medel mot nervproblem (fysiska nerver).

När jag då skulle beskriva Catz diagnos till Charlotta så hämtade jag kvitto från veterinären sist och skriver ner denna diagnos: Lumbosacral (L7-S1 syndromet) flera (ospec) ben, Lokal spondylos.

 

Jag vet då i samma ögonblick att jag tidigare läst något om L7-S1 och operation. Googlade och fann mycket riktigt information om att detta går att operera, men med varierande resultat. Ju längre hunden har gått med detta desto sämre chans att bli bra förstås. Denna diagnos beskriver helt och fullt vad Catz har - nerver i kläm p g a pålagringar i denna del av ryggen!

 

Leden mellan sjunde ländkotan och första korskotan är den led i ryggen på hundar där rörligheten är absolut störst. Sannolikt är det orsaken till att disken mellan dessa kotor ofta drabbas av skador. Vanligast är det på aktiva hundar av stora raser. Schäfer är den ras som oftast har denna typ av problem.  Smärta orsakades av att nerverna i ryggmärgskanalen inte får plats utan utsätts för tryck. Tillståndet kallas L7S1- syndromet. Vid operation borrar man bort taket på sjunde ländkotan samt på första korskotan så nerver få plats igen.

 

Finns det en rimlig möjlighet för Catz att bli av med nervklämmet så hon kan leva ett normalt liv (fortfarande dock med spondylosen kvar efter vad jag förstått), så vill jag nog ge henne den chansen. Har ringt och bett veterinären ringa mig angående dessa frågor som jag vill ställa. Jag förstår inte varför de inte har informerat mig om möjligheten till operation?

 

I dag har Catz dock varit riktigt pigg och ville gå på längre promenad, men vis av erfarenhet så vet jag att det oftast straffar sig sen. Men hon fick söka godis i parken och har haft hjärnjympa med godispaket och annat inne. Hon tog faktiskt några galoppsprång också i parken :) Jag glädjer mig åt varje stund som är bra nu - bra träning att leva i nuet :) Svårt att planera in saker dock då allt hänger på hur Catz mår för dagen och jag inte har lust med något alls då hon har sämre dagar. Kampen för Catz fortsätter tills vidare <3